140501
Första Maj
Hej på er. Därhemma har ni helg och en del av er kanske har varit ute och gått i demonstrationståg. Här är det en helt vanlig, eller kanske inte, torsdag. Igår berättade jag att det brann nere på plattlandet. I morse fick vi veta att det brunnit även i Crestline. Fem hus följde, på grund av den hårda vinden, med i branden. Både Logan och Jose bor nära dom brunna husen. Jose berättade i morse att ett av dom nedbunna husen stod bara ca 50 meter från hans hus.
Logans foto nr 1
Som ni ser av den här bilden så är det i stort sett ingenting kvar av det här huset
Logans bild nr 2
Man kan inte annat än beundra dessa brandmän som lyckas begränsa den här elden till ”endast” fem hus. Med tanke på gårdagens hårda vindar så måste det ha varit som en blåslampa runt husen och dessutom så är det väldigt mycket skog runt husen.
Detta om detta. I övrigt så jobbade grabbarna på med sina respektive uppgifter. Alexander höll på med en liten lastbil och monterade bland annat en lucka till ett bagageutrymme på den.
5292s Alexander i mekartagen
Bill höll på och skrapade färg inför öppen verkstadsport. Hoppas att han tänkte sig för på eftermiddagen för han var alldeles rosa på den ena armen. Solen var som ni förstår ganska stark idag.
Idag var det Hampus tur att stanna hemma sjukskriven. Han har blivit gråare och gråare i ansiktet dom senaste dagarna så det var väl väntat. Dom här unga herrarna har väl inte fått, eller tagit sig, den återhämtning som dom så väl behöver.
Markus har fortsatt att svetsa aluminium idag. Bland annat på båtrampen och dessutom på lite övningsbitar.
5298s Övningsbitar
Han, Markus, var inte riktigt nöjd med dom här svetsfogarna men det tycker jag att han mycket väl kan vara. Han har ju aldrig svetsat aluminium förrän igår.
Dagen slutade på ett inte allt för muntert sätt. Markus ringde och ville att vi skulle komma och hämta honom för att Chads pappa var väldigt sjuk. Han har redan tidigare haft stora problem med sitt hjärta så utgången är tydligen oviss. Markus har därför flyttat in hos oss i Boathouse tills vidare. Vi kan bara hoppas på det bästa och våra tankar är med Chad och hans familj.
Jag skrev ju och berättade om hur lång och vindlande vägen till Chads hus var så det känns nästan som om det var förutbestämt att jag skulle lära mig den vägen. Annars hade det varit svårt att hitta dit ikväll.
Nej nu har jag inget mer att berätta om den här dagen.
Hälsar
Lennart
1 kommentarer
Camilla H
02 May 2014 10:15
Var väl närmast ett under att inte fler hus brann upp när det var så nära. Fy så hemskt!
Kommentera